Ett tag sen…

Har visst inte skrivit på ett tag. Glömde bort det. Hade inte så mycket åsikter om saker och ting. Två tankar dominerade under förra årets första månader. Vad ska jag äta och när får jag sova? Det var det enda jag tänkte på i början av graviditeten. Totalt uppslukad av dessa två tankar fanns det inte plats för så mycket annat. Och så var det hormonerna. Tydligen, om jag ska tro på omgivningens beskrivning av mina inre och yttre känslomässiga små utbrott, så lugnande jag ner mig lite efter ett tag.

Kanske lika bra att det inte blev så mycket skrivet. När man skriver i affekt har man ju ibland en tendens att inte filtrera och analysera den tillfälliga, ibland något flyktiga och ibland (men inte alltid) felaktiga upplevelsen av orättvis behandling. Rent logiskt var jag mycket väl medveten om att det var jag som just då inte var i harmonisk samklang med omvärlden. Det var inte var något som helst fel på alla andra. Det var jag som inte kunde jag inte hantera och kontrollera hormonerna som dansade samba i kroppen. Denna vetskap var dock inget hinder för att på ett känslomässigt plan tycka att omvärlden var helt kokko och just då var känslorna starkare än det som var logiskt.

När min kollega gav mig en bok som handlade om fritidshemmet blev jag uppriktigt sur för att hon gav mig en bok som inte handlade om mat. Nu är jag en av dem som är ansvarig för fritidshemmet så det ligger ju inom rimlighetens alla gränser att jag skulle läsa på om riktlinjerna för just fritidshemmet. Hur jag sen på ett, enligt mig och antagligen alla andra, lätt aggressivt, omoget och oprofessionellt sätt hanterade diverse irritationsmoment som kan uppstå ska jag inte nu gå in på.

Där fanns helt enkelt inget filter för att hantera alla dessa hormonella förändringar i kroppen. Och där, någonstans mellan all ilska som jag på obevekliga grunder riktade mot min omgivning, fanns så klart också lyckokänslor över att äntligen, efter utredningar, hormonbehandlingar och en planerad ivf, vara gravid. Spontan graviditet kallas det tydligen för. Och nu är hon äntligen här. Världens finaste så klart.

Läsperiod

Är inne i en läsperiod. Läste nyss ut Buddha i världen av Pankaj Mishra och har redan påbörjat nästa bok. På bokhyllan ligger några böcker från bibblan och väntar. Gillar när man kommer in de här perioderna. Vill läsa bok efter bok så att jag får en anledning att gå till Biblioteket. Mitt favorithak bland många favoritplatser.

Första advent

Första advent. I statusuppdateringarna skriver vänner, eller ibland bekanta och bekantas bekanta som man har träffat en gång på någon fest för länge sedan, att de pyntar och gör fint inför advent. Någon skrev som en kommentar att hon var uppe sent i natt för hon kunde helt enkelt inte sluta pynta. Undrar hur det känns. Detta att inte få nog att adventspyntandet. Möjligen, om jag hade lite mer retroprylar att ställa fram nu så här inför den stundande julen, hade det kanske varit lite roligt. Men bara lite. Har ingen känsla för det där alls. Pyntandet. Kanske beror det på att man inte har varit hemma i det egna hemmet så ofta vid jul. Julen har de senaste åren varit förknippade med att åka iväg någon annanstans, till andra pyntade hem med adventsljusstakar, glitterklädda granar och färgglada stjärnor i fönstren.

Efter lite research på nätet finner man att advent kommer från det latinska ordet adventus som betyder ankomst. När vi sätter upp våra fina adventsstakar i fönstren kanske inte tankarna går till just Herrens ankomst utan handlar mer om att vänta på julen. Och att det ska bli lite fint.

Adventsstaken och adventsstaken verkar härstamma från Tyskland. De tyska sederna hittar ofta till Sverige. Med allt prat, som vissa SD: anhängare ägnar sig åt, om svenska traditioner och svenska seder, kan man återigen undra vad det är som är svenskt och med tanke på att de seder som vi har kring just advent smög sig in i de svenska hemmen under 1900-talet kan jag inte låta bli att undra över när och var dessa anhängare tycker att den där gränsen ska dras när det gäller influenser utifrån.

Laleh

Har precis upptäckt Shout out Louds. Albumen Work och our Ill Wills går på repeat i min Mp3. Upptäcker just nu Laleh. Ser henne i Så mycket bättre. Allt hon gör blir helt enkelt bra.

Nervtrådar

Vacklade till, men nuddade aldrig riktigt marken. Det var bara en lätt skakning. En kontrollerad turbulens som rörde till några av de strängar man så sällan spelar på. Ett litet stick utan sveda. Men det träffade den nervtråd vars axoner leder ut till en längtan utan ord.

In exile


Sprickor i fasaden

Försöker förstå den värld som har att göra med husköp, eldeklarationer och besiktningsprotokoll. Vad innebär alla, för mig, underliga ord som lättbetong, 2-glas kopplade och kittsläpp. Hur är det med sprickbildning i fasaden? Googlar sprickbildning fasad utan att sätta + före eller efter. På första träffen ligger fasadrenovering av putsad fasad som handlar om hur man lagar sprickor på hus.

På den andra träffen ligger sprickor i fasaden på svd.se och handlar om, inte sprickbildning på husfasaden, utan helt andra sprickor i en fasad som tidigare med stor framgång visats upp för omvärlden. Den spricka som blev tydlig när den till synes helylle golfaren och familjefadern Tiger Woods otrohetsaffärer blev en följetong i en, gissar jag, förvånad men sensationslysten mediavärld som inte kan få nog av kändisars uppgång och fall utan att ta hänsyn till de inblandade. I det här fallet fru och barn.

Och det verkar som om sprickbildningar på hus är något som kan inträffa och som behöver åtgärdas då de upptäcks. Bra att veta.